En vecka fri från våld 18-24 november
Läs mer och se hela programmet här!
Bry dig! – Vår lilla skrift om våld i nära relationer
Till våra hyresgäster
Trygghet står högt på önskelistan hos våra hyresgäster och vi vill naturligtvis att alla ska känna att PiteBo gör allt för att skapa en trygg miljö. Men tyvärr står inte allt i vår makt att förändra. Därför har vi samlat lite information som kan fungera som stöd och vägledning för dig som blir utsatt för våld i hemmet, eller om du märker att någon annan blir det. Tveka inte att ta kontakt med oss om du behöver mer råd och stöd i hur du ska agera.
Våld i nära relationer
Våld i nära relationer är den vanligaste typen av våld i vårt samhälle och det sker dagligen i våra hem. Enligt statistik uppger sju procent av befolkningen att de utsatts för brott i en nära relation. En del utsätts för både fysiskt och psykiskt våld inom relationen, ofta i kombination med sexualbrott och våldtäkt.
Kvinnor och barn mer utsatta
Det är vanligare att kvinnor utsätts för grovt våld. Att gärnings- personen är en närstående gäller för kvinnor i 81 procent av fallen, medan motsvarande andel för män är 45 procent. Fler än 300 kvinnor i Sverige har dödats av sina män de senaste 20 åren. Det är i genomsnitt mer än en kvinna i månaden. Morden har många gånger skett trots att kvinnorna tidigare hade varit i kontakt med polis, socialtjänst, vård eller psykiatri. År 2021 anmäldes 24 310 misshandels-brott mot barn under 18 år. Totalt sett minskade antalet anmälda misshandels-brott mot barn (0–17 år) med en procent mellan 2020 och 2021.
Våldtäkt och sexualbrott
Under 2021 anmäldes omkring 27 600 sexualbrott, varav cirka 9 992 rubricerades som våldtäkt. I den Nationella trygghets undersökningen uppger nästan fyra och en halv procent att de utsattes för sexualbrott under 2019.
Kriser i samhället ökar risken för våld
Våld i nära relationer riskerar att öka när familjer blir isolerade i hemmet. Ett samhälle i kris och ekonomisk press gör att mäns våld mot kvinnor ökar. Även andra former av våld i nära relationer, hedersrelaterat våld, förtryck och sexuellt våld mot barn ökar. Isolering möjliggör kontroll och våld inom hemmets väggar.
Vad kan du som granne göra?
Om du märker att något inte står rätt till, hör eller ser tecken på att någon far illa – visa att du bryr dig. Det kan ha stor betydelse, kanske till och med rädda liv.
Ring eller knacka på
Om du hör att det pågår bråk och tumult hos en granne tveka inte att knacka på dörren eller ringa på. På så sätt visar du att du hör och vet vad som pågår. Du avbryter också den som misshandlar med din signal från omvärlden. Känner du dig rädd behöver du inte stå kvar utan kan gå in till dig igen. Alternativt hämta hjälp från andra grannar. Det viktiga är att du, eller ni, har stört det som pågår bakom den stängda dörren.
Ropa genom brevinkastet
Ett annat effektivt sätt att bryta det som pågår innanför dörren, åtminstone för stunden, är att öppna brevinkastet, om det finns ett sådant, och ropa in i lägenheten. Exempelvis: – Vi bor grannar och vi hör att det pågår bråk inne hos er. Vi är oroliga för er och vill bara veta att ingen far illa. – Vi bor grannar och vi är oroliga för er. Nu har vi ringt polisen och vi står kvar här tills dom kommer.
Ring polisen
Ring alltid polisen om situationen känns hotfull. Men gör ändå vad du kan, och vågar, för att stoppa det pågående våldet eftersom det ibland kan ta tid innan polisen kommer. Ta hjälp av andra grannar.
Var uppmärksam
Är man uppmärksam kan man kanske göra något innan läget blir akut. Ofta finns det tydliga signaler på att saker inte står rätt till i en relation. Det kan gälla en granne, kollega eller vän, en vuxen eller ett barn.
Här följer några tecken att ge akt på:
• Personen verkar nedstämd och ledsen.
• Personen ställer ofta in möten och aktiviteter med kort varsel.
• Personen verkar vara under ständig kontroll från partnern som vill veta var man befinner sig och med vem.
• Personen verkar oförmögen att ta egna beslut.
• Personen har blåmärken och sår men hänvisar till krock med dörrposten, fall och vurpor.
• Ett hem med återkommande fester och stor alkoholkonsumtion.
• Barn som har trasiga smutsiga kläder som inte passar för årstiden.
• Barn som har sömnsvårigheter, uppvisar oro och motvilja mot att gå hem. Alternativt vill inte gå hemifrån, för att kunna ta hand om syskon eller vuxen i ett dysfunktionellt hem.
• Det som gör det komplicerat är att inte alla barn som far illa visar tydliga tecken på det.
Det finns hjälp att få
I vårt samhälle finns det hjälp att få och flera olika resurser för att ta hand om den som blir utsatt för psykiskt, fysiskt och/eller sexuellt våld. Det viktiga är att få den utsatte att förstå det, och våga ta steget att söka hjälp. Kanske kan det ske med ditt stöd.
Telefon till viktiga kontakter
Våld i nära relationer, mottagningen ”Stöd till barn och familjer” 0911-69 75 75
Telefontid mån – fre kl 10 – 12 och fre kl 13 – 15. Funktionsbrevlåda valdinararelationer@pitea.se
Hit kan du skicka mejl för samråd eller information. OBS! Mejlen är INTE sekretesskyddad det är därför viktigt att inte skriva mer information än namn, hur vi bäst kontaktar dig, och om det är bråttom eller ej.
Polisen, akuta och hotfulla situationer 112
Polisen, polisanmälan 114 14
Kvinnofridslinjen 020-50 50 50.
Stödtelefon för dig som utsatts eller känner oro för att någon annan utsätts för våld. Dygnet runt, gratis och syns inte på telefonräkningen.
Bris (barnens rätt i samhället) 116 111
För dig under 18 år, som mår dåligt/blir utsatt eller om du är orolig för ett barn.
Illustrationer: Ika Weinz